Insperation

Lyckades idag framkalla lite insperation till att göra ett av alla dessa skolarbetan jag har framför mig. Lyckades till och med göra det ganska bra! Jippie! En av många stenar har lyfts från mina axlar. Betalade min balklänning idag också. Vet bara inte varför i hela fridens namn jag valde an balklänning med en sådan annorlunda färg. Kunde jag inte bara valt en ljusblå eller rosa som alla andra och smält in i mängden, precis som jag trivs med. Men nej då, kan jag inte köpa en lila klänning. Och visst den är helt underbar. Men frågan är om jag har mod nog att ha på mig den. Får köra med någon slags personlighetsförändrande kurs innan balen, undrar om det finns någon sådan?

55 dagar...55 ynka dagar kvar innan jag tar studenten. Okej för all del mina 13 år i skolan har väl haft sina upp och ner gångar. Men om 55 dagar är det över...55 dagar, det är mindre tid än ett sommarlov. HJÄLP! Jag ska sluta skolan. Bye, bye trygghet. Okej att jag är skoltrött, men det är skrämmande att lämna allt bakom sig. Satt och läste i en broshyr häromdagen om Au Pair jobb. Funderar på att åka till Florida och jobba där men jag vet inte om jag vågar. På söndag kommer pappa hem från Thailand och då ska jag kolla med honom om våran släkt i USA. Hade ju varit lite trevligare och ganska mycket mindre läskigt att åka ner till dem och hälsa på. Kanske jobba där borta ett tag. Tror att det kan vara en bra upplevelse att ha med sig i livet. Men efterssom jag är såpass mesig och hemkär som jag är så är det tveksamt om det blir av.

Men jag har ju mitt kall som bara drar mig till sig. Jag vill till Grekland! Inte för att jag inte har varit där innan för det har jag. Men jag får bara inte nog av det. Jag vet inte vad jag vill göra än, men dit vill jag. Till någon liten outforskad ö, utan civilisation och partyliv. Jag vill uppleva det tväräkta, genuina Grekland. Utan irriterande turrister som frågar frågor om solskyddsfaktorer och vägen till stranden. Vet bara inte hur jag ska ta mig dit....och om jag ska åka ensam. Tror inte att jag hade vågat det. Ensam, ensam, ensam....Ensam är stark. Jag betvivlar starkt att det ordpsråket stämmer. Jag är inte en av de där orättvist självständiga männsikorna. Jag måste ha någon slags trygghet och stabelitet i mitt liv för att det ska fungera. Som skolan tillexempel...Jag är så dubbelmoralisk så att jag börjar undra om jag har någon slags personlighets klyvning. Å ena sidan ska det bli helt underbart att sluta skolan! 13 år äntligen över. Inget mer plugg eller annan skolrelaterad stress. Men samtidigt försvinner en av de största tryggheterna i mitt liv och det skrämmer vettet ur mig.

Men när jag sitter med mina miljarder skoluppgifter som jag ligger efter med i knäet, så kan jag inte hjälpa att känna mig lättad över att det snart är över.  



Vanessa Hudgens - Say Ok


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0