Lördagen.
Jag trodde att jag hade åtminstonde lite koll på vad som egentligen hände. Det visade sig att jag hade fel. Det är runt två timmar utav lördags kvällen som är helt svarta, och tanken på om jag fick i mig något växer sig allt starkare. När dem jag var ute med berättar vad som har hänt är det som att lyssna på en berättelse om någon annan. Det är mer än skrämmande. Och det är inte jag. Vad gör man.
Kan jag lita på någon, när jag inte längre kan lita på mig själv?
Kan jag lita på någon, när jag inte längre kan lita på mig själv?
Kommentarer
Trackback
